En pojke målar med sin pensel.
Han hittade en färgburk nyss
som han tog med till Agenda i ränsel
med planen att göra ett hyss.

Han börjar smeta brunt och blanda,
helt fri från flygskam, uppe i det blå.
När ska miljöministern landa?
Det får han inga frågor på.

Han är visst grön, den gode pilten.
På kinden syns dock snart ett bloss.
Söker han månne snuttefilten,
vår osannolike klimatprofoss?

Något bekommer en rödgrön herr Bolund. 
Rodnaden flyr och blekhet tar vid.
Om inte sjuk så åtminstone osund
fullföljer han sin klotterstrid.

Blicken flackar, lintotten stammar –
det rödgröna statsrådet har det tufft.
Vi har sett det förr, i vår riksdagskammar.
Det händer att språkröret inte får luft.

Men hur kan man förklara att han skvätter färg
alltmedan folk riskerar liv och lem. 
En knivsegg går genom ben och märg
även i kväll men hut går aldrig hem.

Inom ett år kan han tänka sig ockra.
Despotens färgskala ändras fort.
Under ett valår får man sockra
buden, och blanda bort vartenda kort.

På bara några få minuter
har vi fått se en hel palett.
Säkert har han det handlag som gjuter
olja eller glömska på det som skett.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ilsknar-akesson-till-kallar-du-mig-for-nazist

Foto: SVT