Sida 2 av 28
Sju skenbart chevalereska skötebarn charmerade skelögda charlataner, justerade skönmålarnas skeva självbild och generade gentila gendarmer skjutande skiten ur det sjunkande skeppet Sverige.
Skandalscener utbröt under derbyt mellan Djurgården och AIK. Bangers och bengaler regnade in på planen. Supportrar bråkade med polisen.
En huligan med löd i dojan
har rätt att få sin dos av bråk.
I halvtid lossar vi på bojan
om han vill mucka från en kåk.
Nog vore bäst om Friends Arena
bejakar fansens ovänskap.
De starka piskar på de klena.
Det flammar ur kanonens gap.
Hur biter då det svenska stålet
för anfallsmän med kniv och spjut?
Bengalen skjuter över målet
och matchen är sen länge slut.
När rädda barn och deras mödrar
ska fly från fotbollskrig, i lönn,
finns inga tvivel – sport förbrödrar!
Till holmgångskamp i Råstasjön!!
För femhundra år sen gick Vasaloppsstarten
på skidor som vallats för fäste och glid.
Vi inledde lovande – landet höll farten
till första kontrollen, vid stormaktens tid.
De snöhöljda stärktes av bullar och soppa
på det att de återfick hälsa och kraft
när glutenallergiker lyckades stoppa
projektet och uttömma skålen med saft.
Att motgångar följde oss svenskar i spåren
togs gärna till intäkt för svaghet och vank
så snart hade andelen blåbär i snåren
fördubblats. Nationen blev skjuten i sank.
Det slutar i Mora och börjar i Sälen
och allt däremellan är mening och mål.
Vad skiljer den fria personen från trälen?
Ett bultande hjärta? En vilja av stål?
Om Sverige ska firas som tusenårsrike
i framtiden krävs att vi spanar och minns.
Vår hemort på jorden som saknar sin like
kan alltid beses i historiens lins.
En slaktargesäll ifrån Järva
med hopp om att kunna förvärva
ett körkort för styckning
blev drabbad av ryckning
i armen och utredd som härva.
Det svenska ishockeylandslaget Tre Kronor åkte ur VM i kvartsfinalen mot Lettland. Lena Andersson har väckt debatt med en krönika om att det är föräldrarnas fel om barnen går hungriga. Havregrynsgröt är ett exempel på billig och energirik kost.
Tre kronor föll i kvartsfinal
på grund av inflationen.
När hockeypappans lön blir skral
förflyttas han till hjonen.
En skridskostjärna såg mot skyn,
drack gott och smorde kråset.
Nu kokar denne gröt av gryn
åt barn som bor i båset.
”At the end of the storm there’s a golden sky and the sweet silver song of a lark.”
Huliganerna på Anfield Road överröstas för en gångs skull av de öppna gatornas kärlekssupportrar. Hamnarbetarna blir stående vid sina packlårar för att följa processionen. Liverpool är förvandlat.
För drygt två veckor sedan avslutades framgångsrikt ännu en europeisk melodifestival. Tävlingen höll som vanligt högsta klass. Texterna väcker associationer till T.S. Eliots poesi. Ur vokalisternas strupar flödar den okonstlade sången. Ingen borde förbigås, men om jag ska lyfta fram några artister får det bli den finländske rapparen med bar bringa, neongröna puffärmar och rörlig tunga. Han inleder numret instängd i en liten stuga, som han sen tar sig ut ur. Det är oupphörligt fängslande. Den tyske hårdrockaren ömsom viskar, ömsom vrålar, i sin röda fågeldräkt. Han har valt att sjunga på engelska, möjligen för att sona sin historiska skuld. Medlemmarna i det kroatiska pojkgubb-bandet framträder i kalsonger. Vi får av kommentatorn veta att de tidigare har tagit av sig nakna på scenen och dessutom haft modet att kritisera katolska kyrkan. När de nu trots detta infinner sig i M&S Bank Arena river de, inte oväntat, ner applådåskor.
Kärleksdrycken töms. Sjutton dagar och sjutton nätter har jag vakat. Det känns som en evighet. Abstinensen bemäktigar sig min mellotörstande kropp. Vi skulle kunna ha det såhär jämt, tänker jag där jag ligger i syrenbersån. Varken Thomas G:sons hår, Loreens naglar eller själva Melodifestivalen får sluta växa. Redan 2002 hade vi deltävlingar före finalen. Mellovåren omfattar i nuläget sex veckor. Men ett år innehåller 52 veckor.
Geografiskt ges också möjligheter att skala upp verksamheten. Europabegreppet är föränderligt. Om det finns plats för Australien finns det plats även för Paraguay, Afghanistan och Somalia. Mitt Europa bygger inga musikaliska murar. Den stora eurovisionen fyller globen. Inte bara Globen i Stockholm. Inte bara The Globe vid Themsens södra strand. Hela globen. Nu suddar vi ut gränserna. Nu ritar vi om kartan. Schlagern sätter kontinentalplattorna i rörelse. Gemensamma tevesändningar av de nationella finalerna i världens 246 länder torde vara en smal sak. Årets sista tredjedel reserveras för uttagningar till finalerna.
Vad kommer då detta att kosta, frågar vän av ordning. Mitt svar: vi har råd. Varje tioårig knarklangare, varje trettonårig våldtäktsman och sextonårig mördare hade kunnat omvändas av kärleken från Eurovision. Om de godhjärtade aktivisterna får rätt exponering kan våtmarkerna återställas. De potentiella samhällsvinsterna är enorma.
Jag tycker mig hur se Liverpoolsupportrarna tar av sig sina röda matchtröjor och sätter på sig regnbågsstället. Hamnsjåarna ansluter till kärlekskaravanen. Uteliggarna reser sig från marken. Regnbågskören expanderar. Volymen ökar. Sången stiger mot himlen.
”You never walk alone!”
Den första utdelningen av ”Ryggraden” – civilkuragepriset till minne av Fredrik D. Andersson ägde rum i Stockholm 30 mars 2023. På dagen ett år tidigare sköts Fredrik till döds på Delta Gym i Stockholm, när han försökte rädda livet på en annan människa.
Tack för bidrag till minnesfonden. Länk till hemsidan och donationsinformation nedan.
En yngling blev stucken i Bajen,
i Sjöstan i närhet av kajen.
Hur skildras ett stickmord?
Vi tillgriper stickord:
”Kan dådet ha utförts av hajen?”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/hor-boende-i-hammarby-sjostad-om-nattens-knivdad
Nyfikenheten och viljan att förstå förde Magnus Norell ut i världen. Mellanösternexperten och terrorismforskaren är nu aktuell med boken ”En personlig resa: från Afghanistan till Marocko”. Äventyren och konflikthärdarna är många. Så länge det finns golf och kaffe finns det hopp.
Att filma teater är ett vanskligt företag. I samband med den sista föreställningen på Aliasteatern den 25 februari gjordes ett försök. Tack Michael, Helen, Lars-Erik, Lina, Ola, Johan, Paula och Sten för gott samarbete.
Jordgubben tänker på varat som vi,
kort är hans tid under solen.
Vaknar en vårdag med könsdysfori,
klär sig i rutiga kjolen.
Jordtransan drömmer om kvinnliga drag,
hyvlar tills bringan blir hårlös,
njuter av släthet och blusens behag.
Sorgen som följer är tårlös.
Jordfrukten lever som icke-binär,
prövar en piercing i nosen.
Fastställer slutligen ”Jag är ett bär”,
ger sig med glädje åt juicen.
Den 80-årige amerikanske presidenten Joe Biden har meddelat att han ställer upp för omval i presidentvalet 2024.
Det vita husets herre
går fel på röda mattan
men väcks i tid ur dagens rosa drömmar.
Sen blir det etter värre.
Han trampar snett på krattan.
Likt löven spricker finkostymens sömmar.
Ett litet sår som ömmar
får vård av fältskärns händer.
Den gamle läggs i slafen
att skåda hjärtslagsgrafen
när tanken flyger bort till fjärran länder.
I filmens sista ruta
tar assistenten fram sin stora spruta.
Världen är en sexscen, och dragdrottningarna ska ha huvudroller. Att travestera Shakespeare faller sig naturligt vid anblicken av de glittrande tjejkillarna i Drag Race Sverige, en av vårens underhållningssatsningar i SVT. Kreationerna för tankarna till förklädnadernas mästare. Den charmigt frivola dialogen påminner i hög grad om den brittiske bardens kvickheter. Dramatiken i programmet (varje vecka röstas en deltagare bort) håller Shakespeare-klass.
Nio personager kämpade under åtta veckor om titeln drottning av Drag Race Sverige 2023. Min egen favorit Admira Thunderpussy har nu korats till vinnare. Hennes säkra vaggande på catwalken, släpiga elegans och fylliga läppar slår det mesta. Dessvärre räckte den färgstarka Santana Sexmachine inte ända fram. Kombinationen av läderamason, äcklig gubbe och sex on legs uppskattades tydligen inte av jurymedlemmarna. En smula förvånande med tanke på dominansen av slipprigheter i deras smakomdömen. Tonen mellan ”queensen” är rå men hjärtlig. Hälsningfraserna må lyda ”Slampa”, ”Slyna” och ”Hora”, men under den hårda ytan skymtar de systerliga omsorgerna. Admira Thunderpussy belönas med 100 000 kronor samt ett shownummer i Allsång på Skansen. Jag räknar med leverans av en köttig och läskande akt. Falukorv och meloner åt folket! Sommaren är räddad!!
Inte bara i televisionen kan man ta del av de så kallade drugorna. Uppsala Stadsteater gav i april scenutrymme åt dragtalkshowen ”Nutella möter – en fabulös intervjuserie om vetenskapen”. Dragqueenen Nutella diskuterade under tre kvällar med värme, humor och en gnutta allvar tillsammans med sina gäster frågor av typen: Måste vi äta insekter för att rädda klimatet? Hur stark är egentligen demokratin i Sverige? Vad kan vi göra åt samhällsdebatten om normbrytande familjer? På andra håll går dragkulturen ner i åldrarna. Den dynamiska duon Fröken Skamlös Vinhora och Bystiga Damen har krattat manegen på bibliotekens barnavdelningar, där sagoberätterskorna tycks ha vunnit föräldrarnas gunst. På Dramaten blir barn mellan fem och sju år från och med den 4 maj guidade av dragdrottningar.
Kulturen har hittat dragläget. Nu gäller det att inte slira på kopplingen. Full fart framåt! Tråkiga bibliotekstanter bör ersättas av dragqueens. Mossbelupna lågstadielärare får också maka på sig liksom motsträviga ämbetsmän och forskare utan genusglasögon. Regnbågsfanbärande transinfluerare transporteras till fronten i Bachmut för att mäkla fred mellan Ryssland och Ukraina.
Viktigast är dock barnen. De är vår framtid och vårt hopp. Såväl på dragshow-biblioteket som på Dramaten närmar sig besökarna skolåldern. Läsning av erotiska noveller för sexåriga barn genomfördes 2014 på Dramatiska Institutet med goda resultat. På Stockholms Stadsteater spelades 2007 Babydrama för småttingar i åldern 6-12 månader, tyvärr med skådespelare i oglamorösa, närmast avsexualiserade kostymer. Jag tror att vi måste börja tidigare och se till att även de yngre spädbarnen får tillgång till könsöverskridande uttryck. Det ska böjas i tid. Låt dragdrottningarna ta barnmorskornas plats. Alla nyfödda har rätt till umgänge med tantfarbröder med läppstift och lösbröst. De största behagen åldras med störst behag. Så fort barnet har framfötts kan föräldrarna med fördel lämna förlossningsrummet.
Kan vi? Vill vi? Törs vi? Ja! Och vi gör som vi behagar.
Nu kör vi!
En vårvintersöndagmorgon någon gång vid millennieskiftet satte jag på vinst och förlust på teven. Från ett rum i Tavelsjö kyrka i Västerbotten flödade ett rundabordssamtal vars lågmälda röster då och då avlöstes av en innerlig sångstämma ackompanjerad av en sordinerad gitarr. Knappast en ceremoni som skulle väcka en ungdom av idag. För mig blev det en väckelse.
Det runda bordets själfulla riddare var biskop emeritus Martin Lönnebo, pastorn Tomas Sjödin, en kvinna ur församlingen och två musiker. Jag upplevde att jag deltog i samtalet, att jag hade en plats vid bordet. En stol stod tom. I andanom slog jag mig ner på den.
Huvudrollsinnehavaren i detta drama, som utspelade sig i Tavelsjö kapell och som ingen annan än jag vore redo att beteckna som ett drama, är Martin Lönnebo. Utan att tala, talar han. Han liknar därvidlag Shakespeares Julia. Den yttre likheten med tragedihjältinnan saknas. Martin är en gänglig man med utmärglat ansikte. Rösten är spröd men vibrerar av förtröstan. Det spelar ingen roll om Martin rör sig eller är stilla. Han behöver inga strålkastare. Med sin varma tro lyser han till att börja med upp sig själv inifrån och bär och sprider sedan ljuset till sina medmänniskor. De knotiga fingrarna bläddrar i psalmboken. Så lägger han i handen Frälsarkransen, det av honom själv skapade radbandet av pärlor som var och en representerar olika aspekter av kristen tro. Kameran förmedlar en närbild av innerlighet. Trots att Martin viskar hör jag där jag sitter på tredje balkongen. En mer prosaisk referent skulle hävda att den före detta biskopen går genom rutan.
Jag såg alla program i serien och var noga med att inte missa inledningen. Redan i vinjetten dök nämligen Martin upp i skidspåret, oemotståndligt kisande mot solen. Med åren kom jag att se och höra en hel del av Storkågeträsksonen. Jag höll koll på när han ledde Helgmålsbönen i SVT. Då bänkade jag mig i soffan för att ta del av hans framträdande. ”Som en blandning av aposteln Johannes och Thomas Di Leva” beskrev Tomas Sjödin Martin Lönnebo i en intervju jag hade nöjet att göra med den fryntlige pastorn 2019. Iakttagelsen är träffande. Såväl Di Leva som Lönnebo har ett skälmaktigt allvar. Det skiljer dock en del mellan västerbottniska och gävlemål. Thomas har mer hår än Martin, och Johannes förefaller skäggigare än sin andlige broder. Vid närmare eftertanke är Martins ansikte ojämförligt. Huden är så tunn att kraniet tycks pressa sig mot den. Om inte den mildaste blick strålat ur ögonhålornas mörker hade man kunnat tvivla på hans fysiska status som levande. Kanske är det aningen om det hinsides som skänker strålglansen åt kyrkomannens uppenbarelse och lämnar ett gåtfullt leende på hans läppar. Det är som om han säger ”Var inte rädd. Jag har varit där.” Martin Lönnebo är mitt starkaste gudsbevis.
I en annan dokumentärfilmsscen vandrar Martin över sommarängen vid sidan av sin funktionsnedsatte son Jonas. ”Hans yrke är att vara människa, och det är svårt nog” konstaterar Martin och stannar till i det höga gräset för att därefter formulera livsuppgiften: ”Att under lidandets himmel räcka varandra handen.” Om himlen finns så är Martin Lönnebo där och minskar lidandet.
Tolfte dagsversen i Epoch Times – Sverige nya tidning i tryck.
Välsignad påsk!
En hovnarr med hemvist i Troja
fick oväntat nog av att skoja
den första april.
Man hör ingen drill
från gycklarens nyfunna koja.
”Ryggraden”– civilkuragepriset till minne av Fredrik D. Andersson tilldelades idag Ghazi Pirmosa. Grattis till utmärkelsen! Tack till gästtalaren Fredrik Kärrholm och cellisten Emma Beskow för medverkan.
https://www.epochtimes.se/Han-far-civilkuragepris-efter-att-ha-stoppat-ett-mordforsok
Vasilios Zoupounidis lämnade som tvååring sitt hemland Grekland för att söka lyckan i Motala. Försäljningen av dammsugare på Electrolux var en tidig arbetslivserfarenhet. Ett krön på sin entreprenörsbana nådde Vasilios 2011 då han ur konungens hand mottog priset ”Årets nybyggare”. Nu är målet för denne flitige företagare att förändra tidningsvärlden. Sedan 2015 är han ansvarig utgivare på publikationen Epoch Times.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vannen-om-mordet-det-var-sa-onodigt
Den 30 mars utdelas för första gången priset till minne av Fredrik D. Andersson.
Tack för stöd till fonden.
Follow Rasmus on